När riksdagen 2010 fattade beslut om en avreglering av järnvägsunderhållet såg man framför sig att en effektiv marknad skulle växa fram. Nu har 16 år gått och marknaden lider av betydande brister. Få aktörer, få anbud och snedvridna incitament genererar en lägre kvalitet på drift- och trafiksäkerhet än väntat, i relation till de medel som finns anslagna till järnvägsunderhåll. Dessutom ökar Trafikverkets kostnader och byråkrati – samtidigt som järnvägsunderhållet minskar.
Det finns idag...
Tågförseningar och dåligt underhållna tåg kostar samhället miljarder. De enda som tjänar på det är ett fåtal altieägare, alla andra får betala. Det är uppenbart illa att det är såhär och relativt enkelt att lösa.